Mysigt värre

Igår hade vi en väldigt mysig stund med Julle då vi åt nästan ett kilo chokladpuddingpudding tillsammans. Det var helt klart den bästa stunden av min dag.

 

Min telefon är för den delen på reparation och nu har jag en stenåldersrelik (typ). Så bered er på att blogginläggen dyker upp med glesare mellanrum de nästa två veckorna. 

Nu ska jag kolla på How I met Your Mother. Ha de bra! 

Your mind= blown

Förbered er på ert livs största chock.

Okej.

Here it goes.

Bananen är ett bär. Inte en frukt, nej, utan ett bär. Ur botanisk synvinkel är bananen ett bär. Den har inte rätt uppbyggnad för att vara en frukt (fastän den ur en del vetenskapsmäns synvinklar är både en frukt och ett bär). Dessutom är bananträdet inte med rätta ett träd, utan en gigantisk ört.

Så här tänker vi väl oss ett bananbär. Fast lönar det sig här att påpeka att jordgubben egentligen inte är ett bär överhuvudtaget?

Jag kan inte fatta att jag har levt hela mitt liv utan att veta att bananen är ett bär. My life is a lie.

Festligt värre

GRATTIS BLOGGEN!! Idag är det på pricken, helt exakt, ett år sen jag skrev mitt första blogginlägg! Den 22 oktober 2012 klockan 20:41 har jag publicerat mitt första blogginlägg. Nu är det på minuten samma dag och samma klocklag, men ett år senare. Woopwoop!

Jag tycker vi kan fira detta, helt omotiverat, med en festlig gif som jag och Jakke gjorde en bildkonsttimme.

(Elegant, eller hur? I alla fall om man tar i beaktande att det är den första gif:en jag någonsin gjort.)

Hursomhelst, grattis bloggen att du överlevt ett år! (Med nöd och näppe.) Och tack ni som läser, det är tack vare er jag ännu håller på :)

Filosofi kring solsken och croissanter

Kände mig djupt filosofisk idag när jag satt i bussen på väg hem. Trots den kalla morgonen hade det blivit en fin, solig dag. Och när jag satt där i bussen, med Ozzy Osbournes- Dreamer i hörlurarna och smaken av en croissant kvar på tungan, och tittade ut över åkrarna vi körde förbi (jo, där fanns faktiskt åkrar), insåg jag något: Livet är nog allt bra härligt. Ibland, that is. Men faktiskt, vissa stunder gör livet värt att leva. Även obetydliga, oförklarbara stunder som den där. Ibland får man bara ett plötsligt infall av... ja, lycka. En sån simpel sak som att solen skiner lyser redan upp min dag mycket (märkt väl den torra ordvitsen). Och om man låter sig glädjas av småsaker, istället för att alltid bara se de stora problemmolnen som hopar ihop sig, blir livet mycket lättare. Visst, klart att man måste lösa sina problem nångång. Men kanske inte exakt just nu? För det är minsann mycket roligare att leva då du vet att det ibland är okej att skita blankt i alla problem och bara njuta av din croissant i solskenet i lugn och ro. Problemen finns väl kvar i morgon, men denna stund finns bara nu.

DIY- från skjorta till klänning

Jag har en abnorm förkärlek för att klippa sönder saker. Vet inte hur man kan dra nytta av det i mitt yrkesval, men om ni vet hur det är möjligt så let me know. Hursomhelst, igår hittade jag en av pappas gamla skjortor som jag i nån veva räddat när han har rensat sitt skåp. Han tänkte väl slänga bort den, men jag blev kär i färgen och nappade den åt mig.

 Jag har länge tänkt sy om den till nåt jag verkligen kan ha användning av, men har aldrig riktigt kommit mig för. Men när jag igår kväll hittade den i mitt skåp bestämde jag mig för att äntligen ta itu med det. Så, jag satte mig ner men några knappnålar och en sax och började prova. Först klippte jag av ärmarna, eftersom jag gillar att klippa saker. Sen sydde jag kanten jämn och började nåla sidorna. Jag sydde in ungefär tio cent på varje sida vid midjan, men lämnade den att bli bredare neråt. Sedan letade jag fram ett bälte att ha i midjan och voìla, en klänning är skapad!

Måste medge att jag är rätt så stolt över mig själv. Fast det var ganska lätt. Men ändå. Så, om ni har överstora skjortor som ligger och skräpar hemma, var inte rädda att klippa sönder dem och skapa nåt nytt! Alternativt misslyckas ni brutalt men det är okej, man lär sig nånting då också. Förhoppningsvis.

Loppisfyndar

Godagens! Yrade omkring på olika loppisar igår med Victoria och fyndade både ett och annat. Och joo, jag vet att jag borde sluta köpa kjolar men jag bara älskar dem. Samma gäller för den delen för skor. Eller rockar. Eller kläder i allmänhet......

Blå jeanskjol med vita ränder , 3 euro. Den ser lite sådär sjömanna-aktig ut. Är inte helt säker hur, men den gör det i alla fall. Och den hade prislappen kvar, vilket tyder på att den är oanvänd.

Grann pink kjol med vita prickar, 1,50 euro. Yes, den är smått barnslig men den är trots det otroligt söt. Tycker jag i alla fall.

Detta är en rock. Typ. Den har korta, vida ärmar vilket får mig att tänka på rödluvan. 5 euro.

 Idag snubblade jag (inte bokstavligen) över ett par HELT UNDERBARA skor på ett loppis. Jag och Linda hade varit på kaffe (=kakao) med Bamse (=Annika) och hade lite extra tid före bussen kom. Så vi tänkte att vi tittar in på ett loppis i närheten. Linda gick före mig och utbrast plötsligt: "Sisa. Skor!". När hon visade dem föll jag pladask (inte bokstavligt). Hon vet minsann vad jag gillar. Även om hon finkänsligt sa "Jo, de är fina, men jag skulle nog inte gå med dem......"

Jag älskar dem i alla fall. Dessutom är de sjukt bekväma (tro det eller ej). Så nu är jag nöjd och glad och mätt och belåten. Ha en bra dag! :)

Detta är brutalt

Jag känner mig helt otroligt mainstream. Jag skaffade just Ask åt mig. Jepp, ni läste rätt. Det är brutalt, I know.

Men....

Om ni har lust: http://ask.fm/fiuli

Because being hipster is so mainstream, being mainstream becomes hipster. Right?

Mysdag

Gokväll gott folk! Min dag har varit supermysig. Jag och Julle var övernatten hos Victoria från igår tills idag och vi hade det riktigt skoj. Jag steg upp tidigt men de andra sov så sött att jag lät bli att väcka dem. Så jag satt och åt en fridfull frukost tillsammans med Victorias yrboll till hund. Det var skönt.

När jag gick ut för att starta min skoter och börja köra mot sjukhuset (skulle på blodprov) fick jag mig en riktig chock. Min skoter var täckt i frost! Fick skrapa mina backspeglar för att ha nåt sikte alls. Det är väl bara dags att inse att skotersäsongen lider mot sitt slut.

När jag kom hem damp jag ner framför datorn, såg på några episoder av How I Met Your Mother och värmde sedan en pizza åt mig. Fjärde pizzan på tre dagar. Hälsosam much?

Kvällen tillbringade jag dels hos min famo, där vi spelade kort, och dels hemma där jag spelade shack mot pappa. Kan stolt säga att jag vann honom.

Och jaa, nu ligger jag i min säng och skall just börja sova. Gonatt och ha de bra!

WiFi-jakt i främmande länder

Victoria stack iväg till Sverige igår. Hon sa att hon hör av sig så fort hon hittar gratis WiFi.

Antar att hon verkligen sprang efter bussen och därför inte svarar. När det gäller henne är det faktiskt en ganska logisk slutsats.

Den magnifikt stora shackguiden för nybörjare

Två tips om du ämnar ägna dig åt den ljuva sporten shack. (Atletisk sport I know.)

1. Spela aldrig shack mot någon du gillar. T.ex. din kompis, din mamma eller din pojk/flickvän. Risken att du blir väldigt sur och aldrig mer vill prata med den personen är tämligen hög.

2. Orka tänka. Annars förlorar du garanterat. Shack består till 90% av att man sitter och tänker, så om du inte orkar koncentrera dig så kanske det inte lönar sig att spela. Alternativt kan du försöka hitta en motståndare som inte heller orkar tänka. (Dock är shack kanske inte det mest intressanta spelet att spela i det fallet. Men well, alla på sitt sätt.)

Visst ja, kom ihåg att ha roligt. (Jo, shack kan vara roligt. Suprising, isn't it?)

Nöjdhet: Hög nivå

Finns det nåt jag verkligen älskar så är det nog att stå på scen. Att spela teater är nog egentligen nåt jag alltid gillat, ända sen jag var riktigt liten. I lågstadiet grundade faktiskt jag och min bästa vän en teaterklubb, som gick ut på att vi och några andra flickor träffades en gång i veckan för att spela teater. Jag älskade det.

Efter det hade min teaterkarriär en liten paus. Gnistan tändes igen då jag var med på sommarteater i somras. Det är en av de roligaste sakerna jag gjort i mitt liv och jag lärde mig verkligen mycket. Så, idag drog hela vårt sommarteatergäng iväg till Nyländsk Afton i Esbo. (För er som inte vet, så är Nyländsk Afton ett evenemang där man presenterar allt som hänt inom kulturväg i Nyland under det gångna året.) Så jag har alltså tillbringat hela min dag med att rusa fram och tillbaka backstage, ätit en massa gratismat och förstås, upprätt. Ah, vad jag har saknat det. Det kändes så fint när man steg in på scen och fick göra sitt bästa. (För att inte tala om hur cool man kände sig när man hade en mick fasttejpad bakom öra och en egen sändare i fickan. Kändes som om man var viktig, liksom.)

Nåja, nog babblat.

Skakig bild på skakiga skådisar backstage.

Vi satt själv i publiken och såg på första akten. Det var mycket folk. Med betoning på mycket. Och folk.

Kändes smått coolt att vi fick egna armband som gav oss rättigheter att vistas backstage. Kind of backstage pass.

Julles fötter och vår keikkabuss. 

Sammanfattningsvis: Denna dag var awesome. Gonatt :)

Comeback nummer.... etthundrafemtioelva?

Börjar fundera på om man kan säga att "jo visst, jag bloggar" när jag faktiskt aldrig gör det. Typ. Men jag är lat och lätt stressad och det känns som om det är svårt att hinna blogga. Men vem vet, kanske nån faktiskt saknar mitt bloggande? 

Så nu tänker jag lova er: Från den här dagen framåt en vecka, tänker jag blogga varje dag. Ett inlägg i dagen i en veckas tid kan väl inte vara så svårt? (Säger jag som inte har bloggat ett dugg senaste månaden.....)

PS. Ni som ännu orkar hänga kvar, ni är bäst. Älskar er <3