15 nödvändigheter och massor med skräp

Idag gjorde jag nåt jag borde ha gjort för länge länge sedan: Städade min väska. Kom fram till att jag hade 15 absolut nödvändiga saker i min väska och väldigt mycket skräp. Och några underliga grejer. Jag är storligen förvånad att jag har fått allt att rymmas.

 Så, här då börjar min officiella lista på saker jag absolut måste ha med mig i min skolväska:

 

 1. Plånbok. Busskort, pengar, etc. Ni vet ju själva vad man har i en plånbok.
2. Paraply. Absolut livsviktigt då hela världens vattenreserver tycks regna ner på en.
3. Glasögon. För att utan dem ser jag ungefär lika bra som en blind bäver.
4. Ipod. Fortfarande lika praktiskt efter alla dessa år.
5. Nycklar. För att öppna lås. Förstås.
6. Kalender. Oftast väldigt användbar.

7. Läppomada. Vem gillar torra läppar? Därför skall man alltid ha minst fem stycken med sig. Om inte flera.
8. Kris-smink. Om man (mot förmodan) glömmer bort att sminka sig på morgonen. Jahh, som om det någonsin händer. Men ändå, för säkerthets skull.
9. Nagelfil(ar). Denna är i två delar. Men vad stör det?
10. Puder. Räddare i nöden, liksom.

(På bilden finns även, som ni ser, en salvaburk, ett nagellack och några hårband. De räknas dock inte till nödvändigheter och finns därför inte med på listan.)

11. Dricksflaska. (Även om den ser grå ut på bilden är den genomskinlig i verkligheten.) Och den har jag för att människor behöver vatten.
12. Mellanmålskex. Bara för att jag lätt blir hungrig

  
13. Pennor och gummin. Går man i skola så går man i skola. Ju.
14. Pennvässare. För att jag starkt ogillar blypennor som man fyller på. Dom är helt hopplösa att rita med!
15. Penal. Notera att pennorna oftast inte befinner sig i den. För det är vääääääldigt mycket lättare att bara slänga dem huller om buller i väskan.

 Och till sist: Diverse mystiska grjer från bottnet av min väska (som inte kan klassas som nödvändigheter men de är värda att nämna ändå.)

Två rullar tejp. Har ingen aning om vad de gör där. Och varför de är två stycken.
Fyra pastillaskar. Vet inte varför de fortfarande fanns i min väska.
En tub blå vattenfärg. Detta konfunderade mig mest av allt. VAD har jag behövt den till?

Och förstås, en GIGANTISK hög med skräp- gamla kvitton, karamellpapper, infobrev. Sånt.



PS. En av mina absoluta nödvändigheter finns inte med på listan. Vilken?

Mums-muffins

Tjena! Idag har varit en vääääääldigt mysig dag. Slutade redan ett, hängde på stan med Sara, hann med halv-två bussen och var hemma i god tid. Jag var på så nöjt och glatt humör så jag bestämde mig för att baka! Blev så inpirerad av Hennas underbara cupcakes, som hon bjöd på idag, så jag tänkte att jag själv också skulle pröva. Dessutom är det Biancas födelsedag imorgon (hon fyller 15) så det är ju värt att fira med muffins/cupcakes (är inte säker på vad som är den rätta benämningen i det här fallet).

Jag bakade helt enkelt enligt mitt vanliga favoritchokladfmuffinsrecept. Och spritsade glasyr på.

 Lite färgrannare skulle dom ha kunnat vara, men goda var dom ändå! Alla i familjen tycktes gilla dem, men dessvärre fick jag mycket klagomål för en sak: Jag hade bakat alldeles för några...

Meet Boris

Här är Boris. Han blev skapad idag på franskatimmen p.g.a. en vild diskussion om hur kameler går. (För er som vill veta, de går väääääldigt gungigt.)

Detta är tyvärr allt jag har att säga idag.

Godnatt

...When suddenly le wild trumpet appears

Linda var hos oss idag. Vi satt i all sköns ro och pysslade vid mitt skrivbord när jag började plundra igenom mitt LP-förråd. Där hittade jag två julskivor och vi satte på den som verkade intressantare och den började ganska normalt, med mysig pianomusik (tror jag?). Men plötsligt: LE WILD TRUMPET APPEARS! Mitt i en helt normal julsång började någon spela en inte så hemskt normal trumpet. Man blev nästan rädd, liksom.

Fast efter en stund började vi gilla trumpeten. Det lät sådär "elefanter på afrikas savann"-mysigt. Han som spelade hette Ernie Någonting. Tyvärr hittade jag inget bra klipp med honom och hans trumpet på Youtube. Men det var, sannerligen, den finaste trumpetmusik jag någonsin hört.

Inte för att jag brukar lyssna på trumpetmusik.

Men ändå.

Universalregler för bagare

Gokväll på er! Idag har jag bakat massor. Dock enbart kex. Vi ska sälja på De ungas julmarknad och jag tänkte att det skulle vara passligt (Be there! 26-27 november @Grand). Egentligen gillar jag att baka, så det var riktigt roligt! Plus att det finns ju massor med fördelar med att baka själv. Man kan baka det man vill, det är billigare och roligare. Sedan finns det ju de två universalreglerna för när man bakar själv. (Ja, det finns faktiskt universalregler för när man själv har bakat nåt.)

1. Om någonting misslyckas, har du i egenskap som bagare alltid rätten att äta upp det.
 (Detta är helt klar en massiv fördel. Fast det beror ju på hur mycket det du bakar har misslyckats. Om det är bränt och bubblande svart och luktar unket... Tja, då skulle jag nog ge det till brorsan istället.)

2. Även om det du bakar inte misslyckas, har du ändå alltid rätten att "provsmaka".
 ( D.v.s. Du kan äta upp en halv plåt kex med undanflykten att du "provsmakar". Man kan ju inte bjuda på kex som är brända, eller hur? Så för att vara på den säkra sidan när du bakar kex ska du alltid provsmaka på minst sju stycken. Detta fungerar dock inte med en kaka.)


Dessa regler gäller för alla, utom mammor. Det är bara för att de i alla tider har varit så snälla att de har bjudit oss barn på det som misslyckas eller på provsmakningskexet. Tackavetjag mammor.

Smaskigt, eller hur?

Snyggt, eller hur?

Detta är nästa vecka. (Har jag inte en fenomenalt prydlig kalender?) I alla fall är onsdagen rätt så tom. Tills vidare.

Detta är veckan efter det. Ser ni hur ljuvligt vitt allt är? Gud så skönt och halleluja.

Fredagsglädje mitt i stressen

 Tjena! Har haft julkortsfabrik på gång men har ändå bara lyckats skapa ett relativt ynkligt antal kort... Har nämligen haft helt sjukt massor att göra hela veckan. Nästa vecka blir väl knappast bättre heller. Vi har De ungas julmarknad på Grand nästa måndag och tisdag. Tills dess ska jag ha fått kort gjort, bakat lite, pysslat massvis med smycken och skapat miniatyrjulgranar. Och jag har ungefär tre dagar på mig.. Ughh... Stress. Nå man får försöka hinna. I alla fall är det fredag! WOHOOO!! Låt oss glädjas över denna underbara veckodag!

På hälft.

Man har visst smått ostädigt skrivbord..

Uräktar mig ofantligt

Ursäktar mig helt ofantligt brutalt denna usla uppdatering. Det kan tyvärr inte hjälpas och blir väl inte heller bättre av att jag inte har möjlighet att skriva nåt ordentligt inlägg idag heller... Saken är den att vi har varit utan nät i några dagar och jag har varit allmänt stressad och trött. Vilket inte är en bra kombination. Lovar dock en förbättring inom en snar framtid. Tills dess, ha de bra!

PS. Jag, Sara och Linda har tänkt skriva en buss-bok. Mer om det senare, dock, eftersom projektet inte har framskridit.. DS.

SOMMAR!

Är det bara jag som saknar sommaren? Allt är så mycket friare och roligare då. Visst, jag älskar julen och vintern men inget går upp mot sommar! Långa varma dagar, utflykter till stranden, skoterturer och promenader i den ljusa sommarnatten... Visst låter det underbart? Man önskar bara att tiden rörde sig lite snabbare... Men samtidigt så är ju livet så kort och man ska ju ta vara på varje sekund...

Men skit i det, jag saknar sommaren ändå!

(Världens absolut bästa sommarsång!)

Hjälppisdag för hela slanten

Har hela dagen varit på hjälppisdag (församlingens hjälpledarutbilningsdag) och det har varit jätteroligt! Tyvärr är jag så trött att jag inte orkar skriva men ni kan få njuta av denna bild istället.

Så här ser jag högst antagligen ut med glasögon. Tror jag.

Skor!

Jag har köpt skor! Vi har nämligen sjävständighetsbal om några veckor och fram tills igår var mitt klädval lite osäkert. Det är inte så där himla festligt, så jag hade någon kort finklänning i tankarna. Men, man ska ju liksom har skor som matchar klänningen. Typ. Och det är ju alltid ett problem. Ända tills jag hittade de här underbaringarna!

 Nackdelen är visserligen att de är lite för små och har så hög klack att det kan bli svårt att dansa... Så, jag är inte säker om jag lägger på dem. Men de skulle passa så bra med min röda klänning!

PS. De är köpta för bara 8 euro!

Staket, staket, staket...

Har inget att skriva om. Så därför får ni njuta av dessa vackra bilder från i höstas när jag klättrade på staket.

Upp!

Jaha, här blev man då...

*Gör mitt bästa för att döjla att jag just klättrade på ett staket*

Ha de gott!

Har shoppat... Gulp

 Tjenixen! Idag slutade jag ett och promenerade hela vägen upp till industriområdet, till Löytöpiste (ett loppis). Det, kan jag berätta, är en väldiiiiiigt lång väg. Särskilt i högklackat. Men, jag kom fram till att jag kan promenera i alla fall 5km i högklackat utan att få sjuka fötter. Och det kommer sannerligen att vara användbart någon vacker dag.Tror jag...

Nåja, jag fyndade lite: En lila väst-aktig grej som visserligen är storlek XL... Men vem vet, kanske man växer ännu? Och en tröj-aktig grej som jag blev helt kär i! Det står Tony's Deli på framsidan och, medge, vem skulle inte vilja vara en vandrande reklampelare? (Tvivlar på att Tony's Deli finns på riktigt men ändå.) Och sedan köpte jag lite godis. Förstås. Men sist och slutligen slösade jag bara 10 euro och 60 cent. Så ganska lyckat, eller hur?

Okej bilden är urusel, jag vet. Men i alla fall ser ni att den har knappar. Den kostade för övrigt bara 2 euro.

Min egen reklampelare. Som kostade hela 6 euro. Wihiii!

Gapskratt & Smyckessläng

Hej! Idag har vi jobbat på vår reklamfilm som vi skall göra till företagsamheten. Reklamfilmen gör reklam för vårt företag, Wala. Men det stora problemet med att filma in nåt är att man har lite (läses mycket) svårt att hålla sig för skratt. Och då gör det egentligen ingen skillnad om man är framför eller bakom kameran. Redan det faktum att det finns en kamera i närheten gör allt väldigt mycket roligare. Så, vi har undefär 40 videoklipp som skall bilda en halvminuts reklamfilm. 89% av klippena slutar med att alla gapskrattar. Så jaa, väldigt lyckat. Sedan tog jag fram min artistiska sida och beslutade mig för att jag och Linda skulle filma när jag slänger smycken. Sannerligen artistiskt. Och väldigt, väldigt löjligt.

Ps. Ni som inte vet- Wala är ett smyckesföretag. Vi har nån sorts presskonferens imorgon, lägger upp bilder sen!

Tråkiga färger och trasiga knappar

Kommer ni ihåg tiden före pekskärmstelefonerna? När man gick i lågstadiet och alla hade typ Nokior eller Samsungar och det var helt otroligt coolt om man hade en kamera på sin telefon? Jag saknar det. Nuförtiden har alla antingen en Iphone eller nånting annat stort och svart (eller vitt). Och det är så tråkigt, liksom. Visst, man kan lägga på ett färgrannt skal, men man frånkommer inte det faktum att telefonen ändå är svart. Och väldigt stor. Fast jaa, visst är modern teknologi fantastiskt och underbart osv. Och en sak jag definitivt inte saknar är telefoner med en knappsats! Okej, visserligen hade jag den här tiden för ett år sedan ännu en sån, men den var ju förfärligt opraktisk. Det var en ljusröd Sony Ericsson och även om den var väldigt söt så var den inte vidare tålig. Jag sms:ade så mycket med den att jag lyckades förstöra kretskortet under knappsatsen. Och då hade jag den faktiskt bara i ett halvt år...

Men trots det var den söt. För den var ljusröd. Och även om gamla telefoner är omoderna, väldigt opraktiska och har mycket ljud (när man trycker på knapparna) så gillar jag dem. För de var så färgranna! Fast å andra sidan kan man ju köpa en svart telefon och måla den. Hmm... Det skulle vara kul! Kanske man borde testa...

Hårfärgning på gång

Jag och mamma håller på och färga mitt hår. Just nu ser jag ut som en utomjording och jag ställer mig tvivelaktigt till hur detta slutar.... Nå, vi får väl se!

Inte precis världens mest smickrande bild men i alla fall förstår ni varför jag ser ut som en utomjording.

Lösningen till den globala uppvärmingen

Tjena! Min dag har varit rätt så mysig, typ som en trevligare version av en normal fredag. Handarbete, gymnastik, samhällslära, stuff like that. Sista timmen hade vi engelska, ett ämne som brukar vara tråkigt men som idag faktiskt var roligt. Vi diskuterade i grupper om klimatförändringen, olika länder och olika sätt att resa. Sedan kom frågan hur man skulle kunna resa mer ekologiskt. (Personligen anser jag att lösningen som vi kom fram till är ytterst genial.)

Sara: Well... Travelling by airplane isn't good for the environment.

Jag: But you could always walk. Or then you just grab a bird!

Så jaa, där har ni lösningen till den globala uppvärmingen. Och tänk hur roligt det skulle vara; att bara ta tag i en fågel och flyga i väg! Fast jaa, risken finns ju att man hamnar nånstans mitt upp i ingenting.... Nå, det är väl en risk man får ta!

De ryska indianerna anfaller!

Ursäktar min dåliga uppdatering med att jag är sjukt trött och mår lite illa. Kom hem tidigare från skolan idag för jag mådde dåligt och så fort jag kastade mig ner på soffan somnade jag som en stock. Sedan sov jag som en stock från halv elva till kvart över tre. Jag vaknade inte ens av att mamma ringde. Så hon ringde till brorsan istället, som fick komma ner och kolla att jag fortfarande levde. Det gjorde han helt utan att väcka mej, dessutom. Imponerande.

Sedan drömde jag nåt rätt så mystiskt. Det var vinter och jag satt i en fotölj och pilkade på en snötäckt is. Jag tror att jag befann mig någonstans i Ryssland, för plötsligt kom en rysk indian fram till mig och utbrast "Du har stulit min svans!" Sedan kom en hel armé med ryska indianer och jagade mig för att jag hade stulit någons svans. Men jag klättrade upp i en gran och då tappade de bort mig. Men jaa, man ska väl vara nöjd att man kan överlista en hel armé ryska indianer i sömnen. Vem vet, kanske det nångång kan bli användbart?

PS. Indianerna var ryska för de hade på sig typiska ryska lurviga hattar. Och fluffiga skor.

Jag steg in genom dörren och plötsligt blev jag Tarzan

Jag hade på mig min leopardmönstarade kjol idag. Hade inte ens tänkt så mycket på att den var leopardmönstrad. Förrän jag kom hem, alltså. När jag steg in genom dörren utbrast min käre bror: "Du ser ut som Tarzan!" Jaha... Tackar för det. Nu har jag traumor för evigt för att använda nåt med leopardmönster.

Usch... Tänk om jag på riktigt liknar Tarzan?


PS. Bild på kjolen finns i inlägget "Shopping är definitivt nyttomotion" (om ni inte har sett den)

Så har man då jagat fiskar

Hej på er! Min dag har varit ganska olik en typisk mys-söndag. Jag har nämligen gjort massvis. (Okej inte såååå massvis men i alla fall har jag jagat fiskar.)

På morgonen: Steg jag upp alldeles för tidigt. Sedan, ungefär tolvtiden, masade jag mig ner till Linda. Sedan tillbringade vi två timmar mitt i ingenting på Emsalö. I alla fall fanns där massvis med träd. Och stenar.

På dagen: Körde jag upp skotern till min farmor för vinterförvar. Igår tvättade jag den så nu var den skinande ren. Dessvärre var den inte samarbetsvillig. Så jag höll på i 20 minuter för att överhuvudtaget få igång den. Både brorsan och pappa kom ut för att hjälpa. Till slut, efter typ en halv timme, kunde jag starta. Min färd tog hela tre minuter. Så det kändes ju smått löjligt.

På eftermiddagen: Kom Tilda till oss för att jaga fiskar. Eftersom vi gör oss av med vårt akvarium så skulle hon få fiskar av oss. Så vi skulle fånga in dem. Men dessvärre var det betydligt lättare sagt än gjort. Flera av fiskarna i fråga var typ tre centimeter långa och vårt akvarium är 200 liter stort. Så ja, som att leta efter en nål i en höstack. Eller, i det här fallet, en femcent i tvåhundra mjölkpaket. Typ.

Just nu: Sitter jag invirad i en filt som luktar suspekt mycket till strömming och lyssnar på en helt underbar låt jag snubblade över.

Hoppas ni har haft en lika rolig dag som jag har haft och att ni alla sitter invirade i lika sköna strömmingsfiltar som jag. Ha det bra!

Fysikens lagar

Har haft en relativt mysig kväll. Ända tills jag mötte fysikens lagar. Grejen var att jag skulle göra knäck. Receptet är simpelt; släng ingredienserna på en tallrik, 1 minut i mikron, rör om, 1 minut till i mikron. Dessvärre blev min sista minut alltför lång pga. diverse frustrerande konfunderingar. Nå, tallriken var inte i alltför länge så jag tänkte att "tja, det är ju ätbart". Oj, tänk så fel jag hade. Vanligtvis när man tar ut knäcken ur mikron har den en bubblande lös substans, så man lägger den i kylskåpet för att stelna. Denna gång tyckte jag att den var tillräckligt hård så jag åt. Och brände mig. Flera gånger.

Sedan, när jag bet i min knäck och nästan tappade en tand, började jag fundera på om den inte var för hård, trots allt. Men min fantastiska logik resonerade jag så här:

Fakta: Knäck blir hård i kyla.

Alltså...

Hypotes: Knäck blir mjuk i värme.

För att testa min teori slängde jag min knäck i mikron. Och, tänka sig, min teori fungerade! Så watch out Einstein (eller vem fysikens gud nu är), here I come!



PS. Rekommenderar ändå att ni inte prövar detta hemma. Men vem vet, kanske ni inte bränner er lika många gånger som jag gjorde...

Jag vill också ligga i en lavoar

Ibland önskar man att man vore en katt. För då skulle man få sova hela dagana, promenera omkring på tavelramskanter (och diverse andra mystiska ställen), men, det bästa av allt: Man skulle få sova i en lavoar! Tänk så mysigt; runda, sköna kanter och precis passligt stor.

...Ända tills nån idiot kommer och stör en med sin kamera. Sen får man ta till flykten och gömma sig i någons klädskåp. För dit kommer ändå ingen och stör. Förhoppningsvis.