Filosofiska tankar om choklad

Livet är som en chokladask. Vissa bitar är underbara, vissa helt hemska och de flesta mittemellan.

De hemska bitarna är som när du är tvungen att stiga upp halv sex varje morgon. Det smakar illa och du undrar varför du valde det. Du hade kunnat välja nåt annat, men du valde de tidiga morgnarna. Den sura, bittra chokladbiten.

De halvgoda bitarna är som de dagar då allt bara trögar sig fram. Dagen är meningslös och du kommer inte att komma ihåg den om en vecka. Den är inte dålig, nej, men inte mycket att hänga i julgranen heller. Du hade kunnat skippa den dagen. Du hade kunnat skippa dendär chokladbiten.

Men de goda bitarna, det är dem man lever för. Från första anblicken ser du hur blå himmelen är, hur underbar chokladen ser ut. Vid den första försiktiga tuggan övermannas du av hur underbar det smakar. Du svävar omkring på små rosa moln hela dagen, och du önskar att du kunde hålla kvar den känslan för evigt.

Men, det kan du inte. Det låter brutalt, men det är sant. Livet har både med- och motgångar. Alla har dåliga dagar. I varje chokladask finns en äcklig bit. Osv. Ni fattar.

Men kom ihåg: En äcklig bit behöver inte alltid vara äcklig. Den kan se dålig ut, men vara god på insidan. Eller, så kanske den är äcklig, men du blir van. Plötsligt känns morgnarna inte lika tidiga. Smaken inte lika hemsk.

Och vet ni vad det bästa är? Hur man än vänder och vrider på det, är en god chokladbit alltid en god chokladbit. En bra dag är alltid en bra dag. Minns det.

Så, härmed önskar jag er en bra dag och hoppas att er choklad är lika god som den jag äter just nu (hihi....)